Kalender

I Sverige tillämpar vi sedan den 1 mars 1753 den gregorianska kalendern. En kalender vilken är en mindre justering av den tidigare julianska kalendern. Gregorianska kalendern är den kalender som används i de flesta av jordens länder.
Läs mer..
Denna vecka 30
Namnsdag idag:
Nästa röda dag: Alla helgons dag 2016 2016-11-05
Antal röda vardagar, jul: 1 2016-12-26
Måndag

Kalender - Kalendern i Sveriges Historia

I Sverige tillämpar vi sedan 1:e mars 1753 den gregorianska kalendern, en kalender vilken är en mindre justering av den tidigare julianska kalendern. Gregorianska kalendern är en kalender som används i de flesta av jordens länder.

I Sverige, ett protestantiskt land, dröjde det en längre tid innan ett införande kunde göras varför man under många år levde parallellt med olika kalendrar, något som ledde till en stor oreda i tideräkningen. En gregorianska kalender är vad man kallar för en solkalender, precis som namnet antyder, utgår kalender'n från soldygnet vilket helt enkelt benämns som soltid. Soltid är tid som räknas enligt solens dagliga rörelse och, något förenklat, är ett soldygn för tiden det tar för solen att nå två undre kulminationer vilket är när solen står lägst på himlen.

Kalender

Andra kalendrar

Alternativen till solkalendern vi använder i Sverige och övriga västvärlden är månkalendern eller lunisolarkalendern, en kombination av de två tideräkningarna. Månkalendern representerar en äldre form av tidsbestämning och bygger i stället på månens faser. Den idag mest spridda månkalendern är den muslimska. Kinesiska kalendern bestod till relativt nyligen av en lunisolarkalender och har utvecklats från en månkalender men där beståndsdelar av en solkalender arbetats in. Kalendern avskaffades i egenskap av officiell kalender 1929 och ersattes av den mer utbredda gregorianska kalendern.

Religionens betydelse

Det finns en koppling mellan religion och vilken kalender som tillämpas. Med kristendomen kom solkalendern att ersätta den tidigare kalendern där månfaserna varit det centrala för beräkningen. Varför muslimerna väljer att använda en månkalender har att göra med att flertalet av islams olika religiösa plikter är knutna till specifika månader där månen visar tidpunkten för när dessa förpliktelser bör äga rum. För att få sin tideräkning att stämma överens med den övriga världens använder man i många muslimska länder även en dominerande gregoriansk kalender.

Kalenderns nuvarande form

Ett normalår har 365 dagar, vilket är 52 veckor och en dag vilket innebär att ett år slutar på samma veckodag som det börjar och det kommande året alltid börjar en veckodag senare. 2015 inleddes med en torsdag och avslutas en torsdag varför 2016 inleds en fredag.

Ett år i en kalender

Eftersom ett år är lite mer än 365 dagar, 365,24219 dagar för att vara exakt, kan man inte utgå från 365 dagar i en kalender. Om man gör det förskjuts årstiderna sakta och datum för såväl solstånd som dagjämningar. För att en kalender ska vara någorlunda i fas med årstiderna ökar man därför årets längd med en dag vart fjärde år. Extradagen på skottåret kallas pedagogiskt för skottdagen, vilket betyder dag som skjutits in, och infaller den 29 februari. Innan år 2000 inföll skottdagen den 24 februari.

Arbetsfria dagar - Röda dagar

Helgdagar, eller i dagligt tal röda dagar efter sin färg i kalendern, är till skillnad mot svarta dagar arbetsfria dagar, avsedda för vila eller religiösa högtider. Reglerade dagar i Sveriges Rikes Lag ses på likt söndagar och beräknas så att de hamnar på samma veckodag varje år eller på olika veckodagar olika år. Man har valt att skilja på sekulära helgdagar, det vill säga dagar frånskilda från religion, och kyrkliga helgdagar, det vill säga dagar vilka har sitt ursprung i kristendomen. De sekulära helgdagarna är bara två till antalet, en är första maj och en annan är den nytillkomna Sveriges nationaldag. Övriga helgdagar inklusive söndagar är alla kyrkliga förutom midsommardagen som lever kvar sedan forntiden. Julafton har från början inget kristet ursprung men ses numera på som en kyrklig helgdag.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag infaller 6:e juni varje år och infördes så sent som 2005. Nationaldagens införande ledde till att annandag pingst fick stryka på foten och innebär över en sjuårsperiod att vardagarna (och likaså antalet börsdagar) utökas med två dagar, detta eftersom nationaldagen ibland infaller på en lördag eller en söndag, medan annandag pingst tidigare alltid infallit en måndag.
Sveriges nationaldag på wikipedia